2006-03-29

Inför säsongen 2006

I en On the pitch från november 2004 när vi precis blivit klara för Superettan skrev vi att "hela AIK behöver en rejäl nystart och känslan av att klubben är på rätt väg igen". Vi är där nu. Inte på långa vägar framme vid något slags slutmål eller särskilt bekväm situation med tanke på att vi är trea i Stockholm fotbollsmässigt och ekonomin fortsatt alarmerande, men i alla fall känslan av att verkligen vara på rätt väg igen. Vi har blivit av med inkompetenta och falska direktörer som Sanny Åslund och stora delar av de rövhål till spelare som förpestade tillvaron ute på Råsunda och Karlberg. Vi har en ny VD, den bästa tränare vi kunnat få i Stuart Baxters frånvaro, en fystränare som äntligen förstår vikten av ordet fys, vi har unga och tro det eller ej, ambitiösa spelare som faktiskt tränar för att bli bättre och inte bara för att man måste, och vi har en hemvändande livs levande AIK legend i form av ikonen och hjälten Johan Mjällby. Visst finns det svarta moln kvar på himlen inte minst inom klubbens styrelserum, det visar inte minst myglet med pengarna från Robert Wells konserten samt uthängningen av de numera avstängda AIK grabbarna. Vi kommer fortsätta vara en nagel i ögat på både styrelsefolk och spelare som inte sköter sig. Vissas minnen är korta men så ej våra. Vi vet att utan våran kampanj mot Sanny Åslund hösten 2004 så tyder en hel del på att klubben gått omkull och i konkurs och det är något som i alla fall vi aldrig kommer glömma. Viktigt dock nu är just känslan av att klubben är på rätt väg igen även om det finns massor kvar att göra.

Fotboll är mycket färskvara och det kan svänga snabbt i form av förluster eller andra ödesdigra misstag. Prio 1, vilket aldrig får glömmas bort, är att vinna matcherna. Prio 2 att vända den ekonomiska nedgången och börja tjäna pengar. Prio 3 för AIK är att försöka lösa arenafrågan där vi tror att mycket av slagkraften inför framtida framgångar både för prio 1 & 2 punkterna finns. Andra eventuella prioriteringar borde vara sekundära för klubben så länge man aldrig tummar på traditionen eller utnyttjar fansens stora hjärtan.

Årets spelartrupp ser annars klart intressant ut. Ung och utvecklingsbar. Ambitiös och bättre tränad än på åratal. Målvaktssidan med Daniel Örlund och Nicklas Bergh ger ingen anledning till oro. Fortsätter Örlund bara att utvecklas så är han en blivande landslagsman inom några år.

Försvarsmässigt känns det osäkrare. Mycket handlar om huruvida Johan Mjällbys hårt sargade kropp håller. Viktigt dock att inte fyrbackslinjens fokus enbart hamnar på om Johan kan spela eller inte. Alla matcher Johan Mjällby spelar är en framgång då det automatiskt kommer innebära att resten av laget lyfter sig. Med Mjällby på planen kommer vi aldrig få se spelarna vika ner sig som vi sett allt för många exempel på genom åren. Men det är även viktigt att en fyrbackslinje får chansen att spelas samman om nu Johans kropp inte skulle hålla. Mittbacksalternativen med "hjälten från Arosvallen" Nicklas Carlsson och Niklas Sandberg med Daniel Arnefjord som förste utmanare i utlånade Per Karlssons frånvaro ser okej ut men helt klart finns en viss osäkerhet här. Liksom huruvida ytterbackarna håller. Markus Karlsson och nyförvärvet från Ljungskile Robert Johansson tampas om vänstersidan medan Öster förvärvet Markus Jonsson och Jimmy Tamandi konkurrerar om högersidan.

Mittfältet ser ut som vår klart starkaste lagdel. Derek Boateng visade under hösten att han rätt tränad och med rätt inställning är en stor tillgång för oss och en riktig nyckelspelare. Hans förmåga att ständigt söka olika passningsalternativ och snabbt ställa om från försvar till anfall är unika spetskvalitéer som vi är i stort behov av. Faran med Boateng är att han tidigare visat andra mindre smickrande egenskaper och vad händer med honom om att han ej kommer med i Ghanas VM trupp? Och hur hanterar AIK Derek Boateng om han till sommaren fortfarande inte skrivit under ett nytt kontrakt? Om Boateng är tänkt som en defensiv mittfältare och lite av en speluppbyggare så är nyförvärvet från Häcken Dulee Johnson tänkt som den offensiva spetsen på mittfältet. Av döma av det Dulee hittills visat under försäsongen så har vi gjort ett riktigt klipp här. Dulee Johnson är precis vad AIK behöver i form av en kreativ mittfältare med förmågan att slå den sista passningen till anfallarna. Johnsons ankomst gör att lagkaptenen Daniel Tjernström försätts i en ännu större konkurrenssituation. Tjernas löpvillighet och höga arbetskapacitet är dock egenskaper som tränarparet Norling/Novakovic högt värdesätter så räkna inte bort Tjernström än. Däremot så tyder mycket på att Dennis Östlundh får räkna med mindre speltid denna säsong. På kanterna finns också spelare som kommer få kriga hårt för speltid. Mats Rubarth (vars kontrakt går ut efter säsongen), Mattias Moström, nyförvärvet Kenny Pavey och unge jättetalangen Brwa Nouri. En annan stor talang som vi gillar är Robert Åhman-Persson som startar säsongen som utlånad (liksom Per Karlsson) till samarbetspartnern Väsby United i Superettan.

På forwardssidan finns önskemål om ytterligare ett nyförvärv till de redan värvade Bernt Hulsker (hur många varningar kommer den mannen dra på sig med sin härliga spelstil?), brassen Wilton Figueiredo och Nenad Lukic som sitter på ett sex månaders kontrakt där det gäller att prestera från första stund. Kvar från förra säsongen finns enbart Kristian Haynes som sett bra ut på försäsongen som anfallare, i fjol huserade han ju mestadels i försvaret och på mittfältet. Unge Admir Catovic lär få inrikta sig på träning och en eventuell utlåning till en mindre klubb för att få speltid och därmed ges också chansen att fortsätta sin positiva utveckling. Helt klart finns det som vanligt många frågetecken för våra anfallare. Ingen vinnare av skytteligan sedan Kurre Hamrins glansdagar 1955...och inte sedan Dick Lidmans dagar i mitten av 1990-talet har vi haft en målskytt av rang. Inte mycket tyder på att vi har en ny skyttekung i laget i år men norrmannen Hulsker ser i alla fall ut att kunna bli väldigt nyttig för laget åtminstone. Den misslyckade värvningen av syrianen Stefan Batan kan vi ha överseende med då han visade sig vara en falsk jävla fitta, däremot så är hanterandet av Ali Gerba (som slutligen hamnade i IFK Göteborg) illa skött och Gerba är en spelare som vi tror hade kunnat bli betydelsefull för oss. Återstår att se om Gais förvärvet Wilton Figueiredo kan axla manteln som potentiell skyttekung, av döma av det han hittills visat under försäsongen så kommer han få kämpa för att ta en plats i förstaelvan ens.

Vissa försöker tona ner ledarnas och tränarens roll för framgångar och hävdar att det enbart är upp till spelarna. Så icke vi. Vi tror att en kompetent tränare, assisterande tränare, fystränare etc liksom en stark organisation runt laget är mycket viktiga egenskaper för att ge spelarna rätt förutsättningar för att lyckas. I Rikard Norling har vi en tränare som är skolad av gurun och legenden Stuart Baxter. Misstaget klubben gjorde med Stuart var att vi inte skrev ett tioårskontrakt med honom och gav han högre lön än någon spelare, att vi inte gjorde han oantastlig likt Manchester Uniteds Sir Alex Ferguson som varit i klubben sedan november 1986. Norling är uppväxt med AIK och förstår vad klubben och dess fans står för och vad vi värdesätter och uppskattar. Han är en tränare av folket och han har vårt fulla förtroende! Nebojsa Novakovic är en man som Norling värdesätter högt och det är det viktigaste i valet av en assisterande tränare. Att han sedan är en av 1990-talets stora AIK spelare gör inte saken sämre, dessutom är Nebojsa en klart underskattad taktiker. Mikael Stahre är ny som assisterande tränare för året. Tidigare högt aktad tränare för vårt utvecklingslag. Målvaktstränaren Anders Almgren är gammal Djurgårdare och en av få som är kvar sedan "Sanny eran" och det ger verkligen inga pluspoäng men så länge målvakterna Örlund & Bergh trivs och utvecklas med Almgren så stannar han. Ett av de viktigare nyförvärven de senaste åren är fystränaren Thomas Lindholm. Han har revolutionerat den tidigare så eftersatta fysträningen i klubben och vi kan inte nog poängtera hur viktig vi anser att Lindholms ankomst var för klubben. För att ge Thomas Lindholm rätt förutsättningar att lyckas krävs också en lyhörd tränare som är beredd att "offra" tid till fysträningen, en sådan tränare har vi nu i Rikard Norling. Notera hur skadefrekvensen sjunkit drastiskt redan under förra säsongen och fortsatt att minska under försäsongen 2006. Samtidigt är ju detta det ultimata beviset på vilka jävla åsnor som tidigare styrde laget och träningen mellan åren 2001-2004!

Vad kan vi då förvänta oss av AIK:s comebacksäsong 2006? Vi sätter inte upp något tabellkrav på laget utan nöjer oss istället med att förvänta och kräva ett lag som i alla lägen ger 100%. Ett lag som är professionella inte bara på matcher och träningar utan även utanför Råsundas och Karlbergs väggar. Spelare som kommit hit från olika byhålor för att tjäna stora pengar, sätta sig själv före klubben och glassa runt på våra nattklubbar har vi gott om plats i bagageluckan för och såväl Judas Jansson som "Fylle-Thylle" och "träningsnarkomanen" Kåmark är ett minne blott i denna klubb och vi tänker inte låta enskilda spelare dra ner klubben i smutsen igen! Gör Ert bästa och framförallt, gör oss stolta så kommer den här säsongen bli ihågkommen som året då AIK tog sig tillbaka till den absoluta toppen för att stanna. Som den mentale rådgivaren Mark Francis sa till spelarna under träningslägret i Portugal; "Be a winner in everything you do".

Stöd AIK!